Aerodynamik: Jakten på decimaler

“Vi ska dock inte glömma att när det gäller att utforma effektiv aerodynamik har elbilar tydliga fördelar. Till exempel tack vare batteriet slipper man avgassystem som gör att vi kunnat skapa ett slutet och mycket slätt golv från fronten till bakänden. Det har varit mycket diskussioner fram och tillbaka med våra kollegor inom chassiutveckling för att säkerställa att alla viktiga axelkomponenter förblir dolda bakom golvpaneler. Allt det som orsakar turbulens runt bilar med förbränningsmotorer – som tunnel, bränsletank och avgassystem – finns inte i samma form på elbilar. Det är ett enormt plus i fråga om aerodynamik. Dessutom har en elmotor mycket högre verkningsgrad än en förbränningsmotor. Det släpper inte bara ut mindre värme i omgivningen, den kräver inte lika mycket kylning alls lika ofta. Därför kan vi utveckla termoövervakningskoncept som är fördelaktiga för aerodynamiken. De aktiva sektionen i bilens frontgrill på våra Audi e-tron-modellers är ett exempel på detta – och en avgörande aerodynamisk åtgärd för fronten. Den elektroniskt manövrerade grillen och ett av de två luftintagen kan öppnas eller stängas automatiskt, beroende hur mycket kylning elbilen behöver. Vi aerodynamiker säger gärna att luftintagen alltid ska vara stängda, så att ingen luft strömmar genom bilen och orsakar förluster. Luften ska i stället strömma över och under fordonet. Men reglersystemet måste också ta vara på andra behov, till exempel när passagerarna ändrar klimatet i kupén. Det är då luftintagen öppnas. Trots det säkerställer vår mycket intelligenta termoövervakning att luftintagen förblir stängda under större delen av körningen, vilket sänker Cd-värdet.”

“Ett av våra mål som aerodynamiker är att komma med innovativa tekniska detaljer som ger designers större utrymme för kreativitet. Detta görs bäst när vi samarbetar för att lösa specifika problem. När vi utvecklar en bils aerodynamiska detaljer arbetar vi början framifrån och fortsätter bakåt. Om vi gör ett misstag i fråga om luftflödet framtill kan vi nämligen vanligtvis inte korrigera det baktill.”

“Luft når bilens front och passerar därefter ovanför, under och längs dess sidor. Att se till att luften strömmar så smidigt som möjligt längs sidorna är en konst i sig. De korta överhäng våra designers använder för att göra elbilar attraktiva utgör en riktigt stor utmaning för oss aerodynamiker. De lämnar oss mycket lite utrymme att avleda luften längs sidorna efter att den träffat fronten med hög hastighet. Det är därför vi arbetar med luftkorridorer på sidorna av bilens front. Dessa luftintag fungerar som ledskenor, som i princip fångar luften vid fronten, snabbt leder den inåt och håller kvar den nära fordonskarossen, innan den leds in i hjulhuset. Om vi inte hade dessa luftkorridorer skulle bilen ha en bredare yta gentemot luftströmmen, vilket skulle öka luftmotståndskoefficienten.”

“Det kan låta trivialt, men vi kan använda vattenavledningen på A-pelaren för att mjukt forma ytan och optimera flödet från fronten längs A-pelaren. Om vi inte gör detta blir resultatet betydande aerodynamiska förluster. När luftflödet sedan interagerar med ytterbackspegeln. Detta är en verklig utmaning i fråga om aerodynamik. En konventionell ytterbackspegel ger kraftig störning av det mötande luftflödet och påverkar luftflödet långt bakom bilen. Därför är jag otroligt glad att vi erbjuder virtuella ytterbackspeglar som tillval på våra Audi e-tron-modeller. WLTP-cykeln visar att deras påverkan på luftmotståndskoefficienten förbättrar räckvidden med motsvarande cirka 2,5 kilometer jämfört med konventionella ytterbackspeglar. Denna förbättring är ännu mer tydlig på landsväg och motorväg.”

“Våra Audi-designers älskar att göra en naturlig övergång mellan bilens sida och bakpartiet. Men det är en verklig utmaning i fråga om aerodynamik, eftersom luftströmmen inte riktigt vet var den ska släppa karossen. Skulpteringar medför alltid större instabilitet. Ibland släpper luftströmmen från karossen på ett ställe, ibland på ett annat, vilket ger en sämre aerodynamik. Men vi kan naturligtvis inte designa en Audi med skarpkantat bakparti. Istället integrerar vi de kanter som behövs för att säkerställa att luftflödet bryts korrekt längs bakljusen – de följer samma konturer som bakljusens inre grafik. Därmed bibehålls den harmoniska ytterkonturen och man undviker obehaglig ljusbrytning. Dessa kanter på bakljusen är ett perfekt exempel på hur vi tillsammans med designers arbetar på en modell i vindtunneln för att optimera innovationer.”

”Ett exempel: På nya Audi Q4 e-tron finns en tätning i fogen mellan sidopanelramen och bakluckan. Bara denna tätning förbättrar luftmotståndskoefficienten med fem tusendelar. Man kan tänka att det ju bara är en liten spalt utan den här tätningen. Men tryckskillnaden mellan bilens sida och baksida är så extrem att luft sugs in i spalten, vilket omedelbart orsakar förluster. Å andra sidan förbättrar användningen av denna tätning luftmotståndskoefficient med fem tusendelar. I WLTP-cykeln ökar detta räckvidden med cirka tre kilometer. Så ni förstår, även de minsta detaljerna kommer att göra hela skillnaden framöver.”